Det magiska växthuset

BACKAGÅRDEN ANNONSBILD REDIGERAD

Troligtvis är det ljuset då det känns som att man är ute fastän man sitter inne i värmen. Kanske är det grönskan med fikonträd, eukalyptus och de vinrankor som dinglar ovanför huvudet under sommaren. Kanske är det för att inredningen härinne består av trädgårdsmöbler som det känns mysigt. Hundar är välkomna och barn kan springa fritt och det gör inget om man spiller på stengolvet.

Förmodligen är det hembakade pajer och kakor som serveras här som gör att man känner sig hemma. Eller kanske är det en känsla av att vara i kontakt med jorden. Växthuset är nämligen byggt mitt ovanpå en så kallad Inka-pelare (ett starkt kraftfält) som en förbluffad jordenergiexpert upptäckte en gång med sina slagrutor när han hade vägarna förbi. Men den starkaste kraften måste ändå vara 80-åriga Gunnel Broman som med sin skaparglädje har bidragit till en trivsam plats att koppla av och varva ner på. Det sägs att det här är en grön oas eller en kraftplats där man har lätt för att stanna upp och fundera över livet. Gästerna stannar ofta länge i lugnet. Därför har Backagården myntat begreppet ”en plats för själen” som sin slogan läs mer på  www.backagarden.com . Deras främsta målgrupp är, som de ser det, den stressade stadsmänniskan på flykt sökandes lugnet.

Sökandet leder till Backagården på Österlen, en skånegård mellan mjuka kullar och vida fält vid vägkanten mellan Kåseberga och Löderup. Växthuset står här på baksidan av Backagården tack vare Gunnels ivriga önskan att odla blommor trots att hon vid den tiden då hon köpte växthuset inte ägde någon mark! Hon köpte växthuset på vinst och förlust vid en konkursauktion 1986 innan hon ens visste var det skulle placeras. Hon ägde ingen fastighet då. Hon visste inte ens hur stort växthuset var eftersom det var nedpackat. Hon visste bara att hon skulle odla blommor någonstans. Växthuset visades sig vara mycket stort, totalt 500 kvm, men på väg till Backagården ramlade en del av växthuset av från lastbilen så det krympte lite.

Gunnel är uppväxt på Österlen och köpte Backagården, en 1800-tals gård, på sommaren 1986. Hon började med att odla eterneller och sälja blommor. Sedan lade hon till försäljning av linnegods som tillverkades i Litauen. Efter ett tag fick hon frågan av personalen på Dag Hammarskjölds Backåkra om hon inte kunde börja med kaffeservering eftersom många besökare efterfrågade det. Backagården ligger nära det här populära turistmålet.

Så har verksamheten vuxit med åren och kaféet blev så populärt att sonen Kai Svensson blev indragen i att jobba där på somrarna. Nu har han tagit över mycket av det dagliga arbetet med Backagården och kaféet drivs numera i separat regi sedan 2011 av Przemyslaw Rozavski och hans mor Danuta. De odlar egna grönsaker och kryddor på gården som sedan används i matlagning och sallad – inte bara ekologiskt utan också så närodlat man kan komma. Deras specialiteter är räkmackor, västerbottenpaj och scones med hemmagjord havtornssylt från buskarna vid Backagården. Przemyslaw undersöker nu om kaféet kan bli KRAV-certifierat och drömmer om att starta en restaurang här. ”Normalt stänger vi kl. 18.00 men ljuset är så fint i växthuset vid skymningen och solnedgången att det är synd att inte utnyttja den tiden och njuta av ljuset”, säger han och blickar mot framtiden.

Det har anordnas bröllop i lokalen. ”Bröllopsgästerna tycker om den annorlunda atmosfären”, säger Kai Svensson. ”Vi har upptäckt att växthuset har jättebra akustik”, tillägger han och nämner konserterna som han arrangerar i växthuset. I år den 15, 16 och 17 juli kommer Malmöpoeten Jacques Werup och jazzpianisten Jan Lundgren med gästartisten Edda Magnason. Den 25 juli är det dags igen för åttonde året i rad för en konsert med den berömde gitarristen Janne Schaffer med Stefan Blomqvist på klaviatur. En konserttallrik serveras vid de här tillställningarna som ofta blir fullsatta.

Men för det mesta är det bara öppet under dagen på Backagården, varje dag under sommaren men fredag till söndag under vissa andra perioder. Säsongen varar från mars till december.

Förutom växthusets kafé, hittar du också här Kais presentbutik och Butik Omtanke, en klädesbutik som drivs av Helén Abrahamsson sedan åtta år tillbaka. Hon säljer kläder i naturmaterial som består av en kombination av linne och siden. Många av hennes kunder kommer tillbaka år efter år.

Nya medarbetare har kommit hit men grundaren Gunnel är kvar som inspiratör. Hon sköter fortfarande blommorna i växthuset och ser till att det finns färg i rabatterna både inne och ute.

Hennes senaste projekt tillsammans med några medarbetare är en örtträdgård som är inspirerad av Hildegard von Bingen (1098-1179), en nunna och abbedissa som helgonförklarades 2012. Hon är känd för sin helhetsläkekonst där hon använde örter, ädelstenar, kostråd och läkande toner. Örtagården är uppbyggd i liten skala än så länge och den blev en 80-års present till Gunnel, som trots sin ålder, fortfarande sprudlar av energi.

”Det skall inte vara flott här men mysigt och gott”, säger hon om sitt livsverk  –  växthuset som fortfarande frodas med idéer. Hon skyndar sig iväg för att skapa något vackert i växthuset.

A place of peace, Hammarskjöld´s Backåkra

KåsebergaWhere do you take someone who has never been to southern Sweden
before and wants to get away from it all? My recommendation is to
visit a stone in a field in Dag Hammarskjöld´s Backåkra
and enjoy some calming views of the Österlen coast.
This is not just any old stone. Engraved into the surface is the
word PAX. In case you did not have the benefit of studying Latin at
school, PAX means PEACE. Words have power and I believe this place
imparts a sense of peace to the visitor; a place to sit and ponder
on the state of the world or just escape the bustle for a moment.

Bring your worries or the world’s troubles to this place, release
them and leave with a lesser burden or with renewed hope for the
future.

A friend and I came here from England while visiting Malmö in Sweden
for a long weekend in wintertime. It was not the warmest time of
year to visit Sweden and the snow had fallen covering the rolling
landscape of the county of Skåne in a white cloak. I decided to
brave the weather and take my friend to this stone that I had
visited once before in the summer. In winter, it would be an
entirely different experience.

Skåne is not like more northerly parts of Sweden where there are
pine forests as far as the eye can see. The Skåne countryside is an open agricultural landscape
of rolling fields with some woodlands.

East of Ystad stretches the area known as Österlen that is a popular
place for artists to practise their crafts. Going eastward from Ystad, the main road to Simrishamn follows a stretch of coastline with sandy beaches popular for bathing in the summer.

We turn off to the right after Nybostrand to take the eastern coast
road. The route takes us slightly inland as the landscape becomes
more undulating with a ridge of hills rising up at the coast from an
otherwise flat landscape.

Just after passing Backagården, I know we are near. I have stopped
at this popular tourist spot on a number of occasions. There is a
cafe inside the house but you can also take your refreshments out
into the large conservatory to enjoy the sun and indoor plants. The
shop inside sells arts, crafts and antiques.

I see the turn towards Löderups Strandbad and Kåseberga but keep
straight on until I see the signs to Backåkra. It is here that the
renowned Swedish diplomat Dag Hammarskjöld bought a secluded farm in
1957. Hammarskjöld was elected as Secretary-General to the United
Nations in 1953 at the young age of 47. He did not live long to
enjoy his new summer residence. In September 1961 while on a UN
mission in the Congo, his plane crashed killing him and all on
board. His death is clouded in mystery and is still under
investigation by the UN. Though officially an accident, some eye
witnesses say his plane was shot down as it came in to land at
Ndola. Whatever happened, a great statesman was silenced in his
prime.

After his death, the estate at Backåkra was bequeathed to the
Swedish Tourist Association (Svenska Turistföreningen) as a place of
sanctuary and cultural activities. The 30 hectares of land around
the farm is a nature reserve that is open to the public at any time
of year. The farm building itself, which contains artefacts
belonging to Dag Hammarskjöld, is currently closed to visitors while
awaiting renovation.

We follow the signs to Dag Hammarskjöld’s Backåkra taking us up a
winding narrow track full of snow and I am not sure if we will be
able to reach the top. Thankfully we manage the slippery bends and
find we are the only car in the car park at this time of year.

To reach the inscribed stone, we follow the signs to the meditation
place and wander across a large field. The stone is in the centre of
a circle with a low perimeter wall. The view of the coast is
unspoilt from here and we quietly take in the peaceful scene,
enjoying the solitude. We are fortunate to see a purple sunset that
afternoon indicative of the special lighting that has made Österlen
an inspiring place for landscape artists.

Kids just love this place because they can run around freely on the
grassy slopes. While adults like to ponder and meditate here, kids
tend to go wild! Peace is not what everyone seeks or finds!

At the bottom of the large field, a gate leads to a path through the
forest to the sea and sandy beaches. A good place for the family to
regroup is at Löderups Strandbad, a nearby hotel and restaurant
complex just along the coast from Backåkra offering rooms
overlooking the sea. During the tourist season, the restaurant
serves an excellent buffet.

If you have an appetite to see more stones, just up the coast to the
west is the spectacular formation of Ales Stones in the shape of a
ship. The site of the stones is on high ground overlooking the
sea with panoramic views. Ales Stones are the largest ship formation in
Sweden attracting many thousands of visitors – Sweden’s answer to
Stonehenge!

There is something about the high ground of the coastal landscape
here in Österlen that imbues a feeling of peace, an unwinding of
stress and a heightened sense of being. Our ancestors who created
Ales Stones about 1400 years ago probably felt it too.